Oooo, glömde bron! Över floden Kwai.

Vi såg ju bron också såklart! Och åkte tåg med både dörrar och fönster öppna. Och hör och häpna; det fanns ingen skylt som sa att man inte skulle luta sig ut! Det skulle man inte. I alla fall inte när det kom bergväggar, eller grenar, men annars gick det bra.

Nu saknar jag tystnaden. Det var så tyst, tyst. Fast inte tåget då.

Elefanter, elände och en sådan utsikt!

Så har vi haft besök av farmor och gammelmostrar (får vi säga så?! ;-)), alltså farmor och farmors systrar. Och kusin Ludvig förstås! Vi hade så trevligt och bokade oss en resa till Kanchanaburi eftersom det önskades äventyr. Vi började med en elefanttur och jag håller nog med farmor Lena: "Nu har jag gjort det här och behöver inte göra om det!".

Givetvis fick vi den största elefanten, stor som ett hus och såg helt galen ut. Julia sprang såklart i förväg och rakt fram till elefantkulan eller vad det nu kan heta. Alla jublade när vi äntligen kom fram till flottarna som skulle ta oss tillbaka till civilisationen. Och nej, elefanter är inte särskilt sköna att klappa. Att stilla flyta fram på en bambuflotte efter ridturen och låta fötterna svalkas i vattnet var mycket trevligare!

Vi passade också på att äta lunch på lokala "pizzerian". G så gott det var! Jag hade kunnat äta en hel elefant. Hoppas bara att det inte var hund? Hur som, det smakade som kyckling!

Vi besökte också War Memorial Museum, som var mycket intressant och välskött. Det öppnades 1994 till minne av alla de som dog under bygget av Dödens järnväg under andra världskriget. Naturen var helt fantastisk och barnen sprang glatt. Samuel väntande med både rädsla och spänning på Hellfire Pass, Helvetespasset, men förstod inte riktigt vad det innebar. Det var bara så fridfullt, vackert och tyst. Och hemskt, för oss som inte är barn som tack och lov verkade helt ovetandes om vilka hemskheter som begicks.

Hösttrött

Ont i halsen och så trött, så trött. Det kan också bero på att vi går upp i ottan och i säng sent omsider varje dag. Just nu är det höstlov för barnen och vi måste upp ännu tidigare eftersom på helger och lov så vaknar barnen naturligtvis innan solen går upp, suck.

Ormar

Idag har vi varit och tittat på ormar. Det hela började med att Samuel hade med sig en bok hem från biblioteket som handlade om skallerormar. Sen bara fortsatte det. Vi gjorde en egen skallerorm, vi lekte ormar, vi tittade på några hemska filmer på youtube och sedan köpte vi en film om Afrikas mest dödliga ormar (för Afrika känns ganska långt bort. Alla läskiga delar kunde jag avfärda med att "men det där var i Afrika. VI är ju i Asien").

Det naturliga var sedan att besöka en ormfarm i Bangkok för att bekanta sig med inhemska ormar som vi förhoppningsvis aldrig kommer att få se i sin naturliga miljö.

Redan vid ingången började jag tycka att det kändes lite otäckt. Massor av sjukhusbilar?!

Men det var inte så illa. Det är Röda Korset som har ormfarmen då de framställer serum där, inför publik. Dock var det nog vilodag för giftormarna idag, de behövde inte bita i något, bara kräla runt lite inför publiken. Här nere har de ett väldigt bra exempel på en orm som är riktigt giftig och en som bara är det lite lite.

Vilken är den giftiga tror ni?! Ett tips är att titta på de som håller i ormarna. En ser lite mer avslappnad ut än den andra...

Slutligen en bild då barnen till sin stora lycka fick hålla i en burmesisk pytonorm. Julia var först fram och höll den i huvudet men då grupperade vi om dem och Julia ville absolut att den skulle slängas runt halsen som en boa (ha ha ha, där fick jag till det!). Samuel höll i delen med huvudet så gott han kunde men det var inte så lätt. Allt det där om att det faktiskt finns giftiga ormar och att man normalt inte klappar ormar hade tydligen gått dem helt förbi då de glatt höll den.

Samuel simmar och håller låda

Samuel har vuxit flera år känns det som, vart tog tiden vägen? Härom sistone så slog det mig att nu har man inga små barn längre, när båda går i skolan.

Samuel kämpar på och har redan börjat andra klass. Han stormtrivs och om inte engelskan riktigt fanns där innan sommaren så finns den definitivt nu!

Här tycker vi också att han är riktigt lång, men det kan förstås bero på att alla andra är lite mindre...

Nytt på schemat för i år är fotboll (där Samuel stolt har sin Sverigedräkt men mest snackar med sin kompis vid sidlinjen), svenska och piano. Samuel vill helst spela trummor men tack och lov så fanns det inte som tillval i årskurs två. Svenskläraren har också uttryckt att Samuel gillar att prata och det är väl himla tur det för klassen består bara av två elever!

Höstkollektion á la J

Idag var vi som sagt och försökte uppgradera garderoben. Jag har för länge sen slutat att försöka få på Julia några som helst klädkombinationer som jag tycker passar. Julia har helt enkelt sin egen stil och klär på sig därefter. Helt själv, efter tycke och smak.

Och nej, det går inte att gömma undan något fult plagg eller stuva det längst in och hoppas på att hon tar något snyggt som ligger överst. Då rotar hon runt och river ut allt tills hon hittar det med mest mönster och matchar det med något annat mönstrat. Helst i olika färgskalor. Men som sagt, jag har gett upp.

Max försökte i morse att få Julia att sätta på sig ett par vita byxor innan vi gick ut men tji fick han. Inte heller gick hon med på att byta tröja. Gott så, man duger precis som man är och det vet ju Julia!

Sen har ju Julia precis börjat lära sig att läsa och nu är alla ord spännande. Så när Samuel var på toa så väntar vi vid de stora modehusens butiker. Och där kan Julia till sin stora lycka få ihop bokstäverna och läsa F-E-N-D-I. Om och om igen. Lätt som en plätt, iklädd det snyggaste huset Bredgård-Häger kan få ihop.

Bangkok - shoppingens Mecka

Helgen har gått i shoppingens tecken, men som vanligt kom jag hem ganska tomhänt.

I lördags öppnade H&M här i Bangkok och dit var jag tvungen att åka. Väl där så var kön in hundratals meter lång. Hundratals! Tyvärr kom jag alltså inte ens in.

Idag har vi varit och försökt shoppa men då var barnen med och Julia behövde i vanlig ordning kissa, kissa och slutligen bajsa och däremellan som behövde Samuel ungefär det samma, fast på olika tider än Julia då. Jag menar, kunde de kräkas i kors så borde de väl kunna synkronisera toabesöken?!

Ja, ja, om ni kommer till Bangkok kan jag garantera leda er till toaletterna med ögonbindel men fråga inte var man handlar kläder, för så långt har jag inte kommit än.

Besök och spyfest

Det är alltid lika trevlig att få besök. I förra veckan hade vi goda vänner med två barn på en mycket kort men kärnfull visit. De lyckades med att inte ens vara jetlaggade från sitt besök i Australien. Själva var vi helt däckade efter ett par febernätter med Julia.

Nåväl, det var så roligt att ses igen! Vi åt och drack gott (öl från 7/11, hämtmat från gatan) och somnade vid cirkus 21-tiden. Dagen efter blev lika händelsefull: Vi tog tuktuken ut till stora gatan, jag visade ett gatustånd och då blev Julia kissnödig och där och då tog shoppingen slut. Vi gick skyndsamt vidare, in på ett lokalt varuhus och där visade jag alla barnen de fantastiska toaletterna. Handfaten imponerade stort, det kom rinnande vatten!

Efter toalettbesöket började Samuel krokna. Vi tog därför tåget en station till en park, tittade på en ekorre och några sköldpaddor. Där tröttnade jag. Med svetten lackandes begav vi oss till närmsta fik - det blev nästan Starbucks. Eftersom vi ändå är i Thailand valde jag sjangdobelt ett franskt fik istället. Där var alla barnen trötta och vi satte oss vid tre olika bord.

På väg hem köpte vi mat på gatan, till barnen blev det nudlar från en påse.

På torsdagen åkte vi på en snabbtur till havet och bodde lyxigt och bra. Väl där hade Samuel feber och yrade. Ett tag hade han ett stort bi som bästa vän och var lycklig. Vi bestämde oss för att ligga på rummet och titta på tv - hurra! När Julia sen ville bada så fick Samuel alvedon och fick ligga under ett parasoll och huttra.

Senare på kvällen, medan Max var ute och drack drinkar, hade båda barnen spyfest i sängen. Men innan dess hade Julia vaknat ett par gånger och skrikit och haft ont i öronen.

Jag har lite spyfobi så jag vill helst inte minnas några detaljer men barnen var mycket duktiga på att spy i tur och ordning på toaletten. Jag vrålade att de minsann fick dela, som med leksakerna, och höll ett huvud ner i toan och det andra uppe och sedan upp med det första och ner med det andra. Och så grät vi alla tre. Här någonstans lyckades jag även trolla fram min telefon och bestämma att Max utekväll nog var slut för flera minuter sen.

Summasummarum, om ni åker till Dusit Thani i Hua Hin så bo inte i rum 707. Fläckarna på madrassen och på heltäckningsmattan är precis vad ni tror.

Arga lappen

Ni som bor lägenheter med gemensamma tvättmaskiner får snart se upp. Julia älskar att tömma "löddret" (luddet) ur torktumlaren och jublar varje gång det finns kvar. Men möjligen i framtiden gör hon inte det och då har hon redan övat på sina "arga lappar" att sätta upp i tvättstugan.

Samuel blev igår arg och gick in på sitt rum och stängde dörren. En sådan skymf kan verkligen inte Julia ta, och blir mycket förorättad. Jag bedömde det som att Samuel behövde få vara lite ifred och att Julia behövde lite samtal om konflikthantering. Jag föreslog att Julia kunde skriva ett brev till Samuel där hon kunde säga varför hon kände sig skymfad/arg/ledsen när Samuel stängde dörren.

Det gick hon med på, torkade snoret med handen och hämtade papper och penna. Och säger:

-Hur stavar man till "dumma Samuel"?!

Fortfarande arg så skriver hon ner det blixtsnabbt på pappret och skjuter in det under lekrumsdörren.

Så mycket för den konflikthanteringen, men läs- och skrivkoden är lätt att knäcka när motivationen är på topp! ;-)

Även superhjältar har en hobby

Idag tog Stålmannen och Läderlappen en paus från sitt annars så krävande kall.

De behövde koppla av och pyssla med annat helt enkelt. Det blev lite korsstygn på sykort.

När dövörat slår till

Att höra och lyssna är inte samma sak.

Vi har en som inte hör så bra, men han har rör, och en som, vad vi vet, hör normalt.

En verkar dock lyssna, den andra inte. I morse råkade vi höra följande dialog:

...mummel, mummel, något ohörbart...

- ...man måste lyssna på vad sin fröken säger!

- Inte på min!

Kan ni gissa vem som sa vad?!

Skolstart och den där Pavlov

Så har höstterminen börjat. Julia har bytt skola och går nu i samma skola som Samuel. Skolstarten har börjat bra och Samuel har vaknat före klockan varje morgon och är taggad att gå.

Julia började första morgonen med att vägra skoluniformen. Hon ville ha en grön tröja, annars fick det vara. Sent omsider tog hon på sig skolshortsen men en egen grön- och vitprickig t-shirt.

Vid det här laget var vi ganska sena så då, superförälder som man är, mutade jag med att hon skulle få köpa vad hon ville på SevenEleven om hon bara kom med. Julia köpte en chokladmjölk, en påse äpplen och en rulle med minttabletter. Äpplena måste ha varit ett felköp?! Mjölken och äppelbitarna åt hon direkt, mintrullen gömde jag.

Väl framme på skolan försökte jag igen med skoltröjan som jag hade tagit med mig men den var ju inte grön (nu heller). Då kom supermamman igen, trollade fram två mintgodisar och vips var tröjan på.

Dag två och tre fick jag muta med glass för att hon skulle orka gå hem, sa hon.

Slutsats av det? Uppenbarligen är det jätteroligt att gå i skolan! Tre dagar med något gott och Julia nästan dreglar på morgonen nu.

Skoldags

Tidigt, med betoning på tidigt, börjar skolan imorgon. 06.45 ska vi vara färdigklädda, frukostade och tandborstade. Men, vill man så går det. Har jag hört.

Men nu vill ju faktiskt inte barnen alls börja skolan.

Och undra på det. Under dessa två veckor vi har varit här har dagarna varit fulla med roliga aktiviteter som inte har börjat i ottan.

Livet på en pinne

På riktigt tror jag att det ryms en liten skald i vår Samuel.

På kvällen i veckan som var:

(Jag): -Imorgon kan ni får titta på film, men inte nu. Nu är det läggdags.

(Samuel): -Imorgon? På kvisten?

(Jag): -Va?

Jaså, den kvisten!

(Jag): -Nej, på kvällskvisten, du vet.

Just kids

Semestern är slut och här sitter man och laddar in bilder och minns. Ah, ljuvligt var det. Och regnigt. Ganska mycket regnigt. Och lite kallt.

Här är en första bild från sommaren i city 2012, med hoods och graffiti.

Skön sommar på er!

Om att ta risker

Igår hade alla ettor knytkalas med anknytning till sina hemländer. Samuel föreslog pizza, borsjtj eller lax men sen kom vi överens om köttbullar. De blev små
och hårda.

Några hade med sig chips och det tyckte jag var bra! Där hade man verkligen låtit barnet få välja och inhandla självt. För sen var det mat i överflöd, mycket thai och mycket
tyskt.

Jag provade på lite olika saker som jag tidigare inte vågat. På Samuels skola så är nämligen en av profilerna att man ska vara en risktagare. Och man vill ju inte vara feg. Samuel, som oftast äter allt, valde från hela buffén, sushirulle med korv, ris och thaikaka.

Jag provade bl a torkat kött (tror jag), vårrullar och thailändska spett som ser ut som köttbullsspett (finns med fläsk, kyckling och fisk). Jag har inte vågat prova tidigare p g a de säljer dem som "pork balls, chicken balls och fish balls". Det må låta dumt nu när jag rannasakat mig själv varför jag inte provat tidigare och nu kommit fram till svaret:

Okej, det är svårt med språk ibland. Jag har avstått pork balls för att det skulle kunna vara gristestiklar. Varför man skulle sälja det vet jag inte, men det är så mycket som jag inte vet, så jag har låtit bli att chansa.

Kycklingen och fiskbullarna blir svårare att förklara med samma logik?! Chicken balls har jag avstått från helt enkelt för att där är jag... osäker. Jag har inte haft anledning till att granska en kyckling så ingående. En gris ser man det liksom direkt på. Men med dåliga erfarenheter av rätten potatis med "kycklingbitar" i Moskva (d v s allt som är på insida och utsida i form av inälvor, kräva, kam och fötter - bara!)så kände tänkte jag att allt går att göra färs på, och avstod. Fiskars könsorgan har jag ännu mindre kunskap men efter ett besök på Ocean World så var nog några av hajarna hanar i a f. Och fisk eller haj är lite sak samma sak för mig så - nej tack. För att avsluta historien så åt jag fläskbollarna men så här efteråt vet jag faktiskt inte vad det var. Sega och mystiska i konsistensen...

Jag slår vad om att just nu sitter någon thai där ute och filosoferar samma sak om mina köttbullar.

Ve, varan!

Nu har bloggen nästan blivit som Mitt i naturen! Veckans andra djur är: Varan.

Om ni undrar varför det inte finns några sjöfåglar i parkerna så kan jag nu meddela varför. Varaner.
Jag har bara sett varaner på bild tror jag för i min sinnebild så står de mest still och tuggar blad.
Jag har inte haft några mardrömmar om sådana. Söt ödla liksom. Tills nu.

De har visat sig vara snabba, ganska äckligt krälande djur som kan simma, klättra i träd och äter allt.

Jag lär mig verkligen mycket nytt här, huvudet är helt fullt med kräldjursinformation. Den varan som jag såg
i parken var lite mer än en meter, korsade vägen framför våra fötter i en jäkla fart, hoppade och dök ner
i vattnet nästan ljudlöst och utan plask som skulle ha gett finfina poäng om det vore VM i simhopp.

Och det var här som jag fick höra att den där var en av de små. Och att de gulliga ödlorna även är
hejare på att klättra i träd, men ibland så nickar de till och trillar ner. Trillar ner?! Fast här
vet jag inte riktigt om jag har blivit lurad men de verkar kunna allt de där djuren så jag tror
blint på allt jag hör...

Jag kommer i alla fall spana uppåt hädan efter, frisyren kan ju bli helt förstörd!

O mor, orm!

Okeeej, jag börjar bygga upp en liten fobi här efter ANDRA gången jag ser en orm på bara ett par veckor.
Senast nu alldeles utanför vårt hus. Hu. Blev stel som en pinne men stelast var ormen. Och plattast.
I min fantasi har någon med riktig fobi kört på den, backat, kört på den, backat igen tills den blev
ett med vägbanan. Här kände jag faktiskt lite med ormen. Den är ute efter snacks och är på väg till SevenEleven
(finns precis utanför huset), är lite stel och i behov av massage (bredvid 7/11) och lite trög och yr efter
att ha krupit för nära en tom Singhaburk (yep, många hak runt hörnet) och wham! Från 3D till 2D på en nanosekund.

Och så vandrar tankarna vidare. Jag måste erkänna att statistik är inte min grej, men även i min hjärna så
går tankarna att om det finns här en platt orm, hur många levande finns det inte då?

Hur som. Båda gångerna var det samma sorts orm och nu ångrar jag mig djupt att jag ens googlade den. Det kan bara
vara den här. Eller värre.

http://www.thailandscentrum.se/pages/ormar-i-thailand/ej-giftiga-ormar/golden-tree-snake.php

Just ja, vi har faktiskt haft semester - i april!

Vi var hemma två veckor i april och vi hade alla sorters väder! Sol, regn, hagel och snö. Men det var väl tur för Samuel önskade sig innerligt en snöstorm. Och det fick han - det var ju trots allt hans födelsedagsresa.

Julia klär i allt

Jag ser redan framför mig scenariot "Ska du gå ut i det där?!" i Julias tonår. Just nu är vi i stadiet när jag tänker det men kniper käft. Julia har sedan länge klätt sig själv på mornarna och det kan bli både det ena och andra. Vad sägs om brottarlinne, pyjamasshorts och en papperskrona?

Samuel har blivit stor

Samuel har blivit så stor, men inte större än att han fortfarande ryms i sin StarWarströja i stl 98 (3 år).

Lång semester

Nu har vi skyndat oss att ha lite semester innan semestern. Vi måste ju se ut som om vi har varit i Thailand för sjutton. Därför åkte vi till Hua Hin för att bättra på solbrännan. Väl där klädde vi barnen och oss själva i helkroppsbadkläder och solhatt och smorde övriga delar som skymtade fram med solfaktor 50+. Vi träffade några danska barn som undrade varför våra barn hade dykardräkt i barnpoolen. Grannen hade dock hittat en solkräm med solfaktor 70 så vi kände oss ganska vågade ändå.

Egentligen var vi faktiskt inte ens i Hua Hin, men väl lite utanför. Men vi bodde på Sheraton, alltså ja, Sheeeratån. På Sheraton bodde vi om ni missade det. (Jag skriver inte att vi bodde där bara för att de hade 5-års jubileum och hade prispressat rummen, att det ingick middag för 2, thaimassage vid havet (den ska jag skriva om sen) samt världens godaste frukostbuffet!). Där hade vi en mycket trevlig långhelg med mycket mat och mycket bad.

Semester från bloggen

Farmor Lena har varit på besök och sent omsider kom vi iväg från varma och klibbiga Bangkok och åkte till Koh Samet.
Sanden är verkligen fantastisk där, alldeles vit, fin som pudersnö och alldeles underbar för trötta och nötta fötter. Bara att glida ut i det 30-gradiga vattnet och undra om det är solen eller hela öns morgonkissnödiga som värmt upp vattnet.

Vi hade en skön minisemester. Barnen vakande 07 varje morgon och ville bada. Sista kvällen höll vi barnen vakna för att de skulle få se den berömda eldshowen. Efter att de precis hade börjat deklarerade Julia att hon också gärna tänkte "prova lite". Jag sa till Julia att hon kan få prova när hon har blivit lite större och det gick hon med på. För "när jag blir stor får jag leka med tändstickor!"

Samuel var så trött att han tyckte att det mest var tråkigt. Han hade fått ett supercoolt lysande svärd som spelar Snuten-Hollywood-låten som man kunde svinga med. Av sin far. Man kunde ju hoppas att svärdet skulle falla överbord på hemresan - men tyvärr. Det har "tappats bort" i en garderob när vi kom hem istället.

Synd.

När jag blir stor

Julia har numera på kvällstid en återkommande monolog som börjar med "när jag blir stor..."

En tid efter att hon hittade tändstickor, som hon bad mig lägga undan så att hon inte nådde dem, så lyder monologen så här:

-När jag blir stor... DÅ får jag tända tändstickor. Och dricka kaffe.

Här är en bild när Julia har ätit kaffepulver, står och tvättar tungan och försöker dölja det när jag kommer in i köket igen.
Jag: Har du ätit kaffe?
Julia: Näääää...
Jag: Men du har ju kaffepulver i hela ansiktet!
Julia (ynkligt): Jaaa, men det smakade bläää

I vår park

Vi har en sådan trevlig pytteliten lekplats där vi bor och det är så lyxigt att bara kunna ta hissen ner med en kaffekorg och lite fika och lämna Julia med grannarna som också leker där med sina barn och vänta på Samuel som kommer med skolbussen. Sen fikar vi och leker tills Max kommer hem. Perfekt. Hela huset är fullt med barn i olika åldrar. En riktigt trevlig dag hade vi!

Julias första förskoledag!

Nu har Julia gått i förskolan sedan i måndags. Det har inte varit några problem alls, tvärtom. Hon har tjatat sedan i oktober. Tyvärr fick hon inte börja på samma skola som Samuel eftersom hon är född i november. De lovade att hon skulle få börja efter nyår men sedan så gick inte det heller. Så nu fick hon börja på en annan skola med huvudsakligen brittisk läroplan. Utan bestraffning på schemat vad vi vet än så länge.

Det är lite nytt och kanske lite för tråkigt för Julia som hamnade i åldersspannet 2-3 år just p g a hon är född i november. Men nu är hon störst (på längden i a f) så det kanske kan vara en nyttig erfarenhet att vara störst också.

Annars går Julia nu under namnet Svampen efter tempot som hon suger åt sig nya saker. Hon kan redan alfabetet på engelska, alla siffror och en hel del sånger. Varje dag efter förskolan har hon kommit hem och sjungit en ny sång, men det är ju förstås den här vardagliga engelskan som jag undrar över. Idag frågade jag Julia vad hon ska säga om hon behöver gå på toaletten och då tittade hon på mig och sa (med engelsk accent): TOALETT, såklart!

Såklart.

Inga problem där heller.

När man får oväntad hjälp

Ibland, när Spindelmannen inte har busar och ärkefienden att jaga, så kopplar han av med rejält hushållsarbete.

Vill man vara fin får man lida pin

Jag hinner inte blogga om allt som händer, ens under en dag, för då skulle nog Blogspots server krascha. En jullunch är ju inte bara en jullunch lika lite som en vardag bara är en vardag - i alla fall inte när Julia är med. Det gäller att hänga med. Här kommer en bild från den delen av jullunchen ni inte har sett eller hört om. När Julia efter ett par minuters egentid kom tillbaka, sminkad som en panda.

-Men Julia, vad har du gjort?! säger Max.
-Målat mig, som mamma, säger Julia.
-Men du har ju målat dig runt hela ögat?!
-Jaaa, det gjorde jätteont!

Lärdom av det här? Tydligen borde jag gå på sminkkurs.