Det är verktygen som gör kocken

Idag har det varit stora pannkaksdagen hos oss. Julia har själv vispat en smet med elvisp, ballongvisp, platt visp (vet inte vad den heter)och för säkerhets skull även med en slev. Hon mätte så noggrant mjöl och mjölk vispade och vispade. Det är något med det. Ganska mycket salt blev det också. Sen var det dags för äggen. Så hon knäckte första ägget fint men hivade i äggskalen också efter en stunds tvekan. Såg mycket skeptisk ut när jag sa att man brukar inte äta äggskal. Julia ville såklart prova. Det bästa med Julia är att hon oftast provar allt i matväg. Även fast hon kanske inte riktigt gillat det första gången. Häromdagen var vi på en japansk restaurang och Julia åt en lunchmeny som bestod av misosoppa (barnen älskar det), grillad lax, ris, sallader och såser. Julia brukar inte äta tofun i misosoppan men när hon fick den så utropade hon glatt: "Ooo, jag älskar den här osten!" och åt en bit men petade diskret undan resten. Hur som, skam den som ger sig! Åter till pannkakan. Äggskalen kastade vi men sen ville Julia hemskt gärna äta ägget rått. Där går gränsen för mig. Så det blev inget av med det. Men pannkakorna blev väldigt goda - det måste ha varit vispningen.

Första ljuset

Idag är det första advent och vi har bl a firat det med att åka till Ikea. Men vi glömde att köpa ljus. Attans.

Inhemsk läsk

Det finns mycket roligt att se och att smaka på. En kokosnöt kostar nästan ingenting, är iskall och släcker törsten bäst!

Samuel har börjat skolan

Samuel fick ingen direkt semester när vi kom (en onsdag eftermiddag) utan direkt efter helgen på måndagen fick han börja skolan. 8.20 till 14.30 varje dag. På ett språk han inte förstod. Jag tänkte mig någon slags inskolning men det har man ju inte förstås när man börjar skolan. Så varje dag, hela dagarna sitter han och jobbar, utan att att alltid förstå och framförallt inte kunna göra sig förstådd. Men skolan är väldigt bra och en lektion om dagen har han språkstöd men resten måste han såklart hänga med så gott det går. Har sagt det till alla här, men tänk vad tufft. Det vore som om jag skulle slängas in i ett arbete där det talas franska hela dagarna. Visst, jag kanske kan ett ord eller två, men ha det som arbetsspråk? Och en hel arbetsdag, varje dag, varje vecka där man också förväntas prestera? Men Samuel lär sig så snabbt. Nu efter två månader kan han hålla små konversationer och han läser på engelska. Han läser också mycket bättre på svenska nu och de arbetar hårt med siffror och matte. Julia, som hon är, kan också engelska alfabetet och siffrorna nu. Vi sjunger en abc-sång som hon bara älskar. På måndag ska vi till en annan skola och se om de är redo att ta emot henne. Jag känner mig definitivt redo.

Morgon i Bangkok

Det märks att Bangkok verkligen är en storstad. Efter livet på landet i huvudstaden Kiev känner man sig lite trängd bakom taxibilar och diverse gatuförsäljare vart man än vänder sig. Det finns liksom inte en kvadratmeter som inte är upptagen. Men, fördelen är definitivt att man kan ta taxi överallt - om än att man inte alltid kommer dit man ska. Ofta åker vi taxi till skolan eftersom den, om än inte långt härifrån (ca 30 min), ligger eländigt till. Häromdagen så blandade chauffören ihop siffrorna på engelska och vi hamnade, 45 minuter senare, på en hel annan plats än skolan. Men, i det här landet får man inte bli upprörd och arg, jag frågade några gånger om det var verkligen rätt adress vi var på väg till och det var det, jorå så att. Så man ler och ler och sen när vi kom fram till var chauffören tyckte verkade vara bra så log jag så väldigt mycket och vägrade prompt kliva ur. Sen åkte vi hela vägen tillbaka igen. Men faktum är att det fungerar. Man bara orkar inte vara arg. Man är sen men zen, om ni fattar. Men, vissa dagar när man inte orkar vara zen då går vi - för att vara på den säkra sidan.

Spindelmannen vs Stålmannen

Hitta Nemo

Vi var ett par dagar i Hua Hin, jag och barnen. Det var som i en reklamfilm. Eftersom det inte gick att bada i havet så var stranden öde och tom så när som på ett par barn som samlade snäckor. Så vi gick också barfota på stranden och Samuel sprang i vattenbrynet på sina bruna ben och vinden i sina lockar. Och Julia? Hon ratade snäckorna, hittade en gammal pappersmugg och byggde torn. Nemo hittade vi inte, men väl en orm i barnpoolen. Fast det var inte riktigt vi som hittade den - det gjorde de morgonpigga barnfamiljerna.

Bangkok i bilder 1

På en skybar, på 61:a våningen... Utsikt hade vi men mest uppsikt (över barnen då) eftersom det är en utomhusbar/restaurang på toppen av ett hotell.

Höst i Öst - Bangkok!

Öst, öst, öst i höst, höst, höst... Ja, så tänkte vi nog och flyttade 250 kartonger och 4 ton saker från Ukraina och mellanlandade i Sverige för vidare resa till Bangkok, Thailand. Och här är vi nu! Minus 248 kartonger och 3900 kg som vi lämnade kvar.

Vi har hunnit med att skola in Samuel på en internationell skola, flyttat in i lägenheten (sedan en vecka tillbaka) och firat Julia som fyllt tre år! Sen har vi också lyckats tajma detta med översvämningar, varubrist, en öroninflammation och semester på kokosnötsöar och vita stränder. Ganska bra jobbat om jag får säga det själv!

Bangkok är galet stort och galet översvämmat - men vi har vårt på det torra - än så länge i alla fall. -Hej sa Petronella, -Hej Bangkok säger jag.