Mat, mat,mera mat!

Julia har på rekordsnabb tid gått från smakportioner till att äta nästan själv. Hon tar skeden så maten stänker på väggarna. Antagligen är vi inte snabba nog. Eller så är smaken på burkmaten inte så god så det kanske är bäst att göra pinan kort... Vem vet. Men ganska matglad är hon.

Ikväll kunde Julia inte somna men sedan läste Samuel en Bu och Bä-bok för henne på sitt lilla vis och snart somnade de båda två så sött, så sött.

Som en sol

Icke att förglömma så har vår solstråle Samuel också fyllt hela tre år!

Vi firade dagen på zoo tillsammans med Samuels kompisar från en mamma-pappa-grupp som vi är med i. Vi såg dock inte så många djur eftersom barnen hellre lekte och sprang omkring. Samuel instruerade nogsamt var man kunde plocka stenar, pinnar, gräs och annat. Det var väldigt varmt men med lätt vind. Alldeles försent kom vi på att solen verkligen gassade och vi kom därifrån med svidande solbrännor...

Sen kom ju mamma & pappa & Ros-Marie och Bengt med fin-fina presenter lite senare på dagen (tusen tack!) så Samuel somnade lyckligt den kvällen...

Gissa: Påskkärringar eller bara nyfrälsta?

I påskas hade vi besök av mamma, pappa, Ros-Marie och Bengt. Det var väldigt trevligt och passligt eftersom vi då kunde ikläda oss huckle hur mycket vi ville. Efter långa dagar och kilometervis med promenader runt om i staden och slutligen mycket vin på kvällskvisten så tror jag att de sov helt okej i vår hårda bäddsoffa och på uppblåsbar madrass.

Nu vet vi hur en slipsten skall dras. Vi väntar nämligen fler besök i maj - allt vi behöver är alltså nya gympaskor och mera vin!

Nu ÄR det vår!

Nu är det vår - för nu har de tagit fram alla "leksaker" i parken. Samuels favorit, hoppborgen med rutschkana, står numer varje eftermiddag och väntar.

Men det är förstås inte gratis. Den ekonomiska krisen märks även i lekparken. Förra året var det kö och fullt av hoppande barn, men idag var det bara Samuel och en lite äldre pojke där.

Andra vårtecken är att nu är myggorna här. Stackars Samuel är den enda som blir myggbiten och är redan alldeles full med myggbett. Så nu har han ett blåmärke, en bula och massor av myggbett i ansiktet.

Samuel är så snäll med Julia och häromdagen när hon grät lite så sa han med tröstande röst: "Såja Julotjka (lilla Julia på ryska), kom till brorsan!"

Fem månader!

Igår fyllde Julia fem månader. Inte klokt vad tiden går fort. Jag har insett att det är värt att njuta av varje sekund nu - ty än så länge kryper hon inte.


Julia är annars väldigt glad - hela tiden. Just nu har hon börjat "prata" och testa rösten genom att skrika glatt rakt ut vilket ibland skrämmer vettet ur storebror. Hon älskar att bada och skvätter vatten över hela badrummet. Om hon för två månader sedan lite vingligt stoppade saker i munnen så är hon nu mycket bestämd och fimotoriskt utvecklad. Hennes händer klarar att plocka upp och hålla det mesta och allt åker in med precision. Hon kan snurra runt då hon ligger på en filt på golvet och vänder sig som sagt från rygg till mage.


Med Julia vet man precis vad hon vill och inte vill - hon är en bestämd liten dam med tydligt kroppspråk. Idag skröt jag till nannyn att man redan kan se att hon är smart men då sa hon att "Men, det viktigaste är att hon blir vacker!" Ja, ja, det ena behöver kanske inte utesluta det andra liksom...

Nu är det vår?

Nu är det (kanske) vår! Vi har haft strålande solsken ett par dagar och idag har vi planterat på balkongen. Samuel fick uppdraget att vattna med sin "vattenpistol". Först vattnades det i köket, i hallen på speglarna, på golvet i vardagsrummet och först efter en lång stund där det skulle - i krukorna.

Mitt tips: Ge vattensprutan först när ni har kommit ut på balkongen, det blir annars lätt spill på vägen.

Två små rara och snälla barn

Imorse hade vi det jättemysigt och skruttade runt i pyjamas hur länge som helst. Vi lekte med Samuels bilar och plötsligt så staplade han två runda avlånga träklossar på en bil och utbrast glatt: "Här kommer pilsner-pickupen med pilsner till pappa!" Och sen förklarade han: "Mamma, det är öl". Oooookeeej, vi kanske leker bärgningsbil istället...

Julia kan numer vända sig från rygg till mage och nästan tillbaka igen. Hon äter dessutom grönsakspuréer och gröt med god aptit och inlevelse. Helst håller hon skeden själv. Lite mat i munnen och resten... ja, lite överallt.