Det är verktygen som gör kocken

Idag har det varit stora pannkaksdagen hos oss. Julia har själv vispat en smet med elvisp, ballongvisp, platt visp (vet inte vad den heter)och för säkerhets skull även med en slev. Hon mätte så noggrant mjöl och mjölk vispade och vispade. Det är något med det. Ganska mycket salt blev det också. Sen var det dags för äggen. Så hon knäckte första ägget fint men hivade i äggskalen också efter en stunds tvekan. Såg mycket skeptisk ut när jag sa att man brukar inte äta äggskal. Julia ville såklart prova. Det bästa med Julia är att hon oftast provar allt i matväg. Även fast hon kanske inte riktigt gillat det första gången. Häromdagen var vi på en japansk restaurang och Julia åt en lunchmeny som bestod av misosoppa (barnen älskar det), grillad lax, ris, sallader och såser. Julia brukar inte äta tofun i misosoppan men när hon fick den så utropade hon glatt: "Ooo, jag älskar den här osten!" och åt en bit men petade diskret undan resten. Hur som, skam den som ger sig! Åter till pannkakan. Äggskalen kastade vi men sen ville Julia hemskt gärna äta ägget rått. Där går gränsen för mig. Så det blev inget av med det. Men pannkakorna blev väldigt goda - det måste ha varit vispningen.