Samuel går numer en gång i veckan på gymnastiklektion. Det är typ kommunal verksamhet med lite resurser men det är helt fantastiskt bra. Av det lilla de har så skapar de något roligt för barnen. Samuel är redan en hejare på att använda rockring (?!) och kan nästan göra kullerbyttor själv.Utöver att han är mycket aktiv på gymnastiken (den som springer mest) så har han även börjat att testa gränser. Han gör en sak som han vet att inte får först en gång, väntar på reaktion och sen gör han det en gång till bara för att se vad som händer. Idag t ex har han hällt ut vatten på golvet och sprungit och tänt och släckt lampan hundra gånger tills man blir alldeles tokig. Men ofta frågar han faktiskt innan han gör något, men struntar liksom i svaret... Hm, nåja, vi tror att det är något gott som kommer ur det så det är bara att härda ut. Faktum är att vi redan har kommit en bit på väg (hoppas jag).
Idag när vi åt lunch så stod hans mjölkglas och mitt tomma vattenglas framför honom på bordet. Samuel frågar om han får hälla över mjölk i mitt glas, och i bara farten svarar jag så klart nej. Då funderar han stund och säger sedan med övertygande argumentation att "Men mamma, du har ju inget i ditt glas. Vill du ha?" Efter prov på sådan diskussionstalang så var jag ju bara tvungen att svara "Ja, tack!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar