Måste skärpa mig med bloggandet, en gång i veckan var det ju!

Samuel pratar på och är mycket verbal. Han säger nu: traktor, banan, hallon, sitta (på ryska!), där, bada, yoghurt, bebis, vagn, kss-kss (kissa), docka, bil, otte (igelkott), bä (får), buuu (=mu, ko), vov-vov, mjau, kvack-kvack, drill (=borrmaskin på ryska), nej-nej, knack-knack (dörr), boll, BA-BANG (när ngt ramlar), bo (=bok). Men roligaste är när han hytter med fingret och säger nej-nej och ser sträng ut när han vill läsa Aja Baja Alfons Åberg. Det är hans favoritbok för tillfället. Själv är jag också riktigt road! 1973, när den är skriven, så var det helt okej att pappa satt & slappade i fåtöljen framför tv:n med en öl och en tidning och RÖKER och uttalat inte alls ville leka med sitt barn (d v s Alfons). Idag känns det som att man helst skall ha inplanerade aktiviteter ända fram till sänggåendet. På tal om det så finns det en konstskola här för barn i Samuels ålder men jag blev skeptisk när det till den även fanns knuten en psykolog som utvärderar barnen. Ehhh, kul att ev. få höra när man går därifrån att ens barn kanske har lite Van Gogh i sig... Är det bra eller dåligt liksom?!

Hursomhelst, dagens bild är tagen på vår gård, Samuels pekfinger går i ett...