Semester från bloggen

Farmor Lena har varit på besök och sent omsider kom vi iväg från varma och klibbiga Bangkok och åkte till Koh Samet.
Sanden är verkligen fantastisk där, alldeles vit, fin som pudersnö och alldeles underbar för trötta och nötta fötter. Bara att glida ut i det 30-gradiga vattnet och undra om det är solen eller hela öns morgonkissnödiga som värmt upp vattnet.

Vi hade en skön minisemester. Barnen vakande 07 varje morgon och ville bada. Sista kvällen höll vi barnen vakna för att de skulle få se den berömda eldshowen. Efter att de precis hade börjat deklarerade Julia att hon också gärna tänkte "prova lite". Jag sa till Julia att hon kan få prova när hon har blivit lite större och det gick hon med på. För "när jag blir stor får jag leka med tändstickor!"

Samuel var så trött att han tyckte att det mest var tråkigt. Han hade fått ett supercoolt lysande svärd som spelar Snuten-Hollywood-låten som man kunde svinga med. Av sin far. Man kunde ju hoppas att svärdet skulle falla överbord på hemresan - men tyvärr. Det har "tappats bort" i en garderob när vi kom hem istället.

Synd.

När jag blir stor

Julia har numera på kvällstid en återkommande monolog som börjar med "när jag blir stor..."

En tid efter att hon hittade tändstickor, som hon bad mig lägga undan så att hon inte nådde dem, så lyder monologen så här:

-När jag blir stor... DÅ får jag tända tändstickor. Och dricka kaffe.

Här är en bild när Julia har ätit kaffepulver, står och tvättar tungan och försöker dölja det när jag kommer in i köket igen.
Jag: Har du ätit kaffe?
Julia: Näääää...
Jag: Men du har ju kaffepulver i hela ansiktet!
Julia (ynkligt): Jaaa, men det smakade bläää

I vår park

Vi har en sådan trevlig pytteliten lekplats där vi bor och det är så lyxigt att bara kunna ta hissen ner med en kaffekorg och lite fika och lämna Julia med grannarna som också leker där med sina barn och vänta på Samuel som kommer med skolbussen. Sen fikar vi och leker tills Max kommer hem. Perfekt. Hela huset är fullt med barn i olika åldrar. En riktigt trevlig dag hade vi!

Julias första förskoledag!

Nu har Julia gått i förskolan sedan i måndags. Det har inte varit några problem alls, tvärtom. Hon har tjatat sedan i oktober. Tyvärr fick hon inte börja på samma skola som Samuel eftersom hon är född i november. De lovade att hon skulle få börja efter nyår men sedan så gick inte det heller. Så nu fick hon börja på en annan skola med huvudsakligen brittisk läroplan. Utan bestraffning på schemat vad vi vet än så länge.

Det är lite nytt och kanske lite för tråkigt för Julia som hamnade i åldersspannet 2-3 år just p g a hon är född i november. Men nu är hon störst (på längden i a f) så det kanske kan vara en nyttig erfarenhet att vara störst också.

Annars går Julia nu under namnet Svampen efter tempot som hon suger åt sig nya saker. Hon kan redan alfabetet på engelska, alla siffror och en hel del sånger. Varje dag efter förskolan har hon kommit hem och sjungit en ny sång, men det är ju förstås den här vardagliga engelskan som jag undrar över. Idag frågade jag Julia vad hon ska säga om hon behöver gå på toaletten och då tittade hon på mig och sa (med engelsk accent): TOALETT, såklart!

Såklart.

Inga problem där heller.

När man får oväntad hjälp

Ibland, när Spindelmannen inte har busar och ärkefienden att jaga, så kopplar han av med rejält hushållsarbete.

Vill man vara fin får man lida pin

Jag hinner inte blogga om allt som händer, ens under en dag, för då skulle nog Blogspots server krascha. En jullunch är ju inte bara en jullunch lika lite som en vardag bara är en vardag - i alla fall inte när Julia är med. Det gäller att hänga med. Här kommer en bild från den delen av jullunchen ni inte har sett eller hört om. När Julia efter ett par minuters egentid kom tillbaka, sminkad som en panda.

-Men Julia, vad har du gjort?! säger Max.
-Målat mig, som mamma, säger Julia.
-Men du har ju målat dig runt hela ögat?!
-Jaaa, det gjorde jätteont!

Lärdom av det här? Tydligen borde jag gå på sminkkurs.

Gott Nytt År!

Efter julens alla bestyr är det nytt år också. Gott Nytt År på er!

Det firades dock här i all stillsamhet sedan Julia på juldagen trillade i en pool.
Hon blev snabbt upplockad men ändå. Skräcken sitter i. Stillsamt kändes rätt.

Men så plötsligt är allt som vanligt. Julia äter kaffepulver ur burken,
Samuel pratar så öronen trillar av, vardagsrummet är fullt av leksaker
och båda barnen är sjuka.

Och roliga saker säger de. Samuel säger att när han blir stor så ska han
gifta sig med Hanna - "Men varför kan jag inte få ha en bebis i min mage?"

När jag sen frågade Julia vem hon skulle gifta sig med så blev svaret:

-Eh, en fjäril!

Det ska bli intressant att gå på bröllop i framtiden.

Utsikt från balkongen vid 12-slaget